Utbildningsplan och ramschema

Stadieindelning

Utbildningen är uppdelad i tre stadier. Varje stadium utgör även en kurs vilket innebär att de tre kurserna på läkarutbildningen i Linköping är 60, 90 respektive 180 högskolepoäng . Stadium I innefattar T1 och T2 under vilka utbildningen fokuserar på den friska människan. Stadium II innefattar T3–T5 och under dessa behandlas sjukdomsmekanismer. Stadium III innefattar T6–T11 och behandlar klinisk handläggning. Fördjupningsarbetet á 30 hp ligger på T6. Utbildningen är i sin helhet PBL-baserad. Du finner ett diagram på utbildningsplan och ramschema genom att klicka på denna länk.

Tematisk utbildning

Hela utbildningen består av sju olika teman (se ovan under temagrupper) som vart och ett återkommer på varje stadium. Varje temagrupp ansvarar för att det som är relevant inom respektive område undervisas någon gång under utbildningen. De ansvarar även för att det finns en naturlig progression där man börjar med det friska för att sedan via sjukdomsmekanismer komma fram till klinisk handläggning av det som ryms inom respektive tema. Temagrupperna organiserar föreläsare och andra ansvariga för de moment de planerat vilket innebär att utbildningen är styrd fristående från institutionerna.

Terminsledning

Varje termin har en terminsansvarig och en terminssekreterare. De ansvarar för att utbildningen under terminen utförs enligt gällande utbildningsplan och att moment som inte faller under temagruppernas ansvar hamnar rätt. Det är också de som står för scheman, gruppindelningar och annan administration av terminen. Terminsledningen ansvarar även för fördelning av kliniska placeringar. Vid problem gällande dessa är det i första hand den terminsansvarige som studenterna vänder sig till. Terminsansvarig är även examinator medan temagrupperna är de som konstruerar tentamensfrågorna, vilka godkänns av examinatorn. Efter genomförd tentamen rättas frågorna av personer i respektive temagrupp varefter resultaten sammanställs av terminssekreteraren.

Examinationer

Varje termin avslutas med en examinerande tentamen. Dessa ska så långt som möjligt vara PBL-inriktade vilket innebär att man från och med T3 använder sig av s.k. MEQ-tentor (Modified Essay Question). Syftet med MEQ är att pröva studentens tänkande, förståelse och förmåga till problemlösning i en situation där en verklig situation efterliknas. Skriftliga tentamen kompletteras på flera av terminerna med praktiska moment/examinationer. Man får, för att gå vidare till nästa kurs, som mest ligga en termin efter med godkända tentamina. Tentamen ger hälften av terminens poäng och resten utgörs av obligatoriska moment. Obligatoriska moment måste vara godkända för att man ska få tillträde till nästa termin.

Förutom terminsexaminationer har man även stadietentamina på varje stadium. Dessa är inte poänggivande men godkänt krävs för att man ska få fortsätta till nästa stadium. Dessa tentor är mer praktiskt inriktade och avhandlar bl.a. patientmöte och samtal, informationssökning, granskning av vetenskapliga artiklar och opponering. På T5 finns en examination som täcker allt stoff från T1–T5. På T9 finns en praktisk tentamen i form av olika stationer (s.k. OSCE-tentamen) och på T10 finns en mekanismtentamen där frågorna utgörs av ett antal bilder (”bildtentamen”, CRE-tentamen).